cpublikasjonsoverskrift

Bokserien
Moderne imporord i språka i Norden (Oslo: Novus)
Serieredaktør: Helge Sandøy

Bøker

bokforside1

Med 'bil' i Norden i 100 år.
Ordlaging og tilpassing av utalandske ord.

I 2002 var det 100 år sia ordet bil blei laga i dansk. Nå er det blitt eit fellesord for alle dei nordiske språka; og ingen andre språk brukar dette ordet. Dette 100-års-jubileet gjekk nok hus forbi hos dei fleste. Ordet bil er blitt eit sjølvsagt kvardagsord. Men folk er opptatt av kva vi gjør og skal gjøre med dei nye orda som kjem inn i språket vårt i dag. Mye av det nordiske språksamarbeidet går på spørsmålet om å styrke språka våre. Vi styrker morsmåla våre ved å sikre at dei blir brukt på flest mulig samfunnsområde, og vi styrker dei gjennom å markere dei som våre. Begge desse perspektiva – bruksperspektivet og formperspektivet – har det til felles at dei vitnar om ei aktiv holdning til språket.
Denne boka tar opp korleis vi kan arbeide med den språklige støypeskeia både med å lage nye ord og å tilpasse utalandske ord til det heimlige språket. Det blir diskutert kor vellykka slike ord er, og kva som gjør dei vellykka. Forfattarane kjem frå Island, Færøyane, Noreg, Danmark og Sverige, og dei fortel såleis om situasjonen i alle dei nordiske språka.

ISBN 82-7099-380-8
153 sider

 

bokforside2

Helge Sandøy och Jan-Ola Östman (red.)
”Det främmande” i nordisk språkpolitik.
Om normering av utländska ord.

Grapefruit, grapefrukt, grape, greip, greyp eller greippi? Computer, dator, datamat, datamaskin, telda, tölva eller tietokone?
Diskussionen om hur vi skall möta de utländska språkfrukterna som kommer till Norden är inte ny. Att skapa nya ersättningsord har en flera hundraårig tradition, och stavningen blev ett mycket aktuellt tema under 1800-talet. Denna bok lägger huvudvikten på de senaste seklen. Därmed faller också exposition eller utställning, brint eller vandstof, filosof eller Philosoph innanför diskussionen.
Språk är inga statiska fenomen. En kultur och ett språk utvecklar sig i kontakt med andra språk och kulturer. Det här är lättast att se i fråga om skriftspråket, som står i centrum för denna rapport, men detsamma gäller också talspråket.
Språket är något vi skapar, understryker man inom språksociologin. Därmed kan språket tolkas som andra kulturyttringar, som vi dyrkar genom våra föreställningar, ideologier och värderingar. Ett syfte med denna bok är att illustrera hur sju nordiska språksamfund förhåller sig på olika sätt till språkpåverkan i dag och hur dessa samfund har förhållit sig till språkpåverkan utifrån under de senaste århundradena.
I boken presenteras normeringshistoriker för vart och ett av de sex språken isländska, färöiska, norska, danska, svenska och finska, samt för finlandssvenskan. Dessutom ges en inledande diskussion av temat.
Författarna, som kommer från de sju språksamhällena, är Ari Páll Kristinsson, Jógvan í Lon Jacobsen, Helge Sandøy, Margrethe Heidemann Andersen, Erik Hansen, Pia Jarvad, Jørgen Schack, Martin Ransgart, Leila Mattfolk, Åsa Mickwitz, Jan-Ola Östman, Pirjo Hiidenmaa och Pirkko Nuolijärvi.

ISBN 82-7099-395-6
275 sider

 

bokforside3

Bente Selback og Helge Sandøy (red.)
Fire dagar i nordiske aviser.
Ei jamføring av påverknaden i ordforrådet i sju språksamfunn.

Det nordiske samarbeidsprosjektet Moderne importord i språka i Norden (MIN) hadde som ei målsetting å måle og jamføre språkpåverknaden utafrå på dei ymse nordiske språka. Slik påverknad kan lettast studeras i orda vi tar inn i språket, det vi kallar import ord (eller lånord).
Den mest representative kjelda når ein vil finne ut noe om ”gjennomsnittsspråket” i eit moderne samfunn, i alle fall skriftlig, er trulig aviser. Undersøkinga som er presentert i denne boka, er derfor basert på eit utval aviser frå sju nordiske språksamfunn. Avisene er frå same datoane, to dagar i 1975 og to i 2000.
Alle avisene er blitt gjennomgått på nøyaktig same måten for å registrere nye ord som har komme inn i språka utafrå etter andre verdskrigen. Dermed er det mulig å beskrive situasjonen i kvart enkelt samfunn på ein slik måte at vi kan samanlikne med stor presisjon. Det er nyttig når ein ønskjer å forstå meir av vilkåra for språkpåverknad.
Det viser seg at vi i Norden i stor grad har felles førestillingar om språka våre, dvs. at vi er einige om kva språk som er mye og lite påverka. Men desse førestillingane stemmer ikkje alltid med verkeligheita! Det og mye anna ser ein av denne granskinga.
Bente Selback har skrive kapitla om situasjonen i kvart enkelt språksamfunn, Helge Sandøy har samanlikna språksamfunna, og Anne-Line Graedler har jamført denne granskinga med noen tidligare nasjonale prosjekt.

Setningar med importord (som her er kursivert):

Liddon er frægur rallýmaður, en ásamt honum kemur hingað ökumaðurinn Chris Sclater (Vísir 1975)
Hesir trailararnir liggja og koyra niðri á meginlandinum í Europa (Dimmalætting 2000)
700 000 kr. for motor-cruiser (Dagbladet 1975)
For ordren om ecstasy-kampagnen kom fra Ekstra Bladets ledelse. (Ekstra Bladet 2000)
Läsning är världens bästa drog. (Göteborgs-Posten 2000)
Danmarks Ole Olsen segrade i VM i speedway (Vasabladet 1975)

Osalla geenitekniikkan valvojista omia patentteja (Maaseudun tulevaisuus 2000)

ISBN: 978-82-70-99-472-4
173 sider

 

bokforside4

Tore Kristiansen og Lars S. Vikør (red.)
Nordiske språkhaldningar.
Ei meiningsmåling.

Telefon heiter telefon på skandinavisk, puhelin på finsk og sími på islandsk. Men kva heiter den elektroniske tekstformidlaren som for mange no er både telefon og post på ein gong? E-mail, mail, e-post, sähköposti, tölvupóstur, teldupostur?
Det fortel ikkje denne boka. Men ho fortel noko om kva vanlege folk i sju nordiske språksamfunn helst vil at dette kommunikasjonsmiddelet skal heite. Og ho gir svar på mange andre spørsmål:
Kven i Norden er det som bruker mest engelsk? Er det sant, eller berre ein myte, at islendingar er meir negative til lånord enn nordmenn? Kjenner danskane seg tryggare med bodyguards enn med livvagte? Og drøymer finnar flest om at dei hadde engelsk som morsmål saman med alle andre på jorda?
Dette er nokre få av ei rekkje spørsmål som er blitt stilte til nesten 6000 informantar i sju nordiske språksamfunn: Danmark, det finsktalande Finland, Svenskfinland, Færøyane, Island, Noreg og Sverige. Boka er ein del av det store prosjektet "Moderne importord i språka i Norden", som i andre band i denne rapportserien tek for seg bruken av slike importord, normeringa, skrift- og uttaletilpassing, innføring av nasjonale ord for å unngå importorda, og haldningar hos utvalde grupper.
I dette bandet analyserer vi meiningane som folk i Norden har om bruk av engelsk, kor ofte dei bruker engelsk, og til kva føremål. Vi spør om kva dei meiner om dei engelske importorda i språket, både generelt og i forhold til nokre konkrete enkeltord. Vi spør òg om kva dei meiner om at stadig fleire bedrifter i landa deira bruker engelsk som arbeidsspråk, og om dei tykkjer det hadde vore bra om alle på jorda hadde engelsk som morsmål. I tillegg har vi eit par meir generelle spørsmål. Svara analyserer vi i forhold til ulike bakgrunnsvariablar: kjønn, aldersgrupper, inntekt, utdanning, landsdel, forholdet til datateknologi, og samfunnssyn.
Kvart samfunn har fått eit kapittel i boka. Forfattarane er Tore Kristiansen (Danmark), Pirkko Nuolijärvi (Finskfinland), Leila Mattfolk (Svenskfinland), Jógvan í Lon Jacobsen (Færøyane), Kristján Árnason (Island), Lars S. Vikør (Noreg) og Olle Hammermo (Sverige). Til slutt får vi ei jamføring mellom alle landa, spørsmål for spørsmål, ved dei to redaktørane.

ISBN: 82-7099-439-1
248 sider

 

bokforside5

Tore Kristiansen (red.)
Nordiske sprogholdninger.
En masketest.

Betragt følgende: Når sprogfolk der ved noget om sprogpolitik, rangordner de nordiske sprogsamfund efter hvor puristiske respektive liberalistiske de er over for sproglig indflydelse udefra, ser det sådan ud:
Island – Færøerne – Norge – Finskfinland – Svenskfinland – Sverige – Danmark
Når vi ringer til repræsentative udvalg af mennesker fra disse syv nordiske sprogsamfund, hen ved 6000 mennesker i alt, og spørger om deres holdninger til engelskpåvirkningen af deres sprog, kan vi rangordne efter engelsknegativitet respektive engelskpositivitet – og får da nøjagtigt samme rangorden [idet forholdet mellem de tre samfund i midten er statistisk set tilfældig]:
Island – Færøerne – [Norge – Svenskfinland – Finskfinland] – Sverige – Danmark
Utroligt!? Det siger noget om den officielle sprogpolitiks gennemslagskraft i befolkningerne. Men der er mere: Når vi beder store og bredt sammensatte udvalg af mennesker fra disse samfund, ca. 4000 i alt, om at vurdere en person der taler deres sprog iført to forskellige MASKER, en ren og en engelskfarvet, kan vi igen rangordne efter engelsknegativitet respektive engelskpositivitet – og når det lykkes os at gennemføre dette uden at vores informanter bliver klar over at det er engelskfarvningen af sprogbrugen det drejer sig om, får vi langt på vej den omvendte rangorden:
Danmark – Finskfinland – Sverige – [Norge – Svenskfinland]
[Island og Færøerne er udeladt fordi det i disse bevidst puristiske sprogsamfund viste sig umuligt at gennemføre MASKETESTEN uden at informanterne forstod formålet]
Utroligt!? Danskerne fremstår som den mest engelsknegative befolkning i Norden, finlandssvenskerne og nordmændene som de mest engelskpositive. Der findes altså et andet og underbevidst sprogideologisk niveau hvor der vendes op og ned på mange af vores bevidste forestillinger og forventninger om hvordan den sproglige virkelighed hænger sammen. Rigtigt mange endda – når vi går videre i analysen og sammenligner hvordan de sociale grupper (inddelt efter køn, alder osv.) forholder sig bevidst respektive underbevidst til engelskpåvirkningen.
Det bevidste holdningsniveau er beskrevet i Kristiansen & Vikør (red.) Nordiske
språkhaldningar. Ei meninigsmåling (Novus 2006). Beskrivelsen af det underbevidste
holdningsniveau, og sammenligningen af de to sprogideologiske niveauer, findes
i denne bog.

ISBN 13: 978-82-7099-448-9
183 sider

 

bokforside6

Guðrún Kvaran (red.)
Udenlandske eller hjemlige ord.
En undersøgelse af sprogene i Norden.

Holdningen til sprogpurisme og sprogrøgt er ikke ens i de nordiske lande. Det som oftest kaldes fast food på dansk og norsk, hedder snabbmat på svensk, pikaruoka på finsk, men skyndibiti på islandsk.
Hensigten med det projekt som præsenteres i denne bog, er at vise hvordan importord (låneord og fremmedord, oftest fra engelsk) bliver modtaget i de forskellige nordiske lande: Bliver de taget i brug, eller bliver de erstattet af indenlandske ord, såkaldte afløsningsord?
I dette delprojekt af det samnordiske forskningsprojekt “Moderne importord i språka i Norden” tog forskerne for sig 40 moderne importord fra fire udvalgte emneområder (IT, mad, boldspil og ungdomsmusik), og desuden 138 andre importord som deltagerne mente var almindelige i flere nordiske lande. Alle deltagerne benyttede først og fremmest avisdatabaser for at finde ud af om der fandtes afløsningsord for importordene i de respektive lande, og hvor meget de blev brugt i forhold til importordene. I enkelte tilfælde kan avisdatabaserne også vise hvornår afløsningsordene først kom i brug. Undersøgelsen omfatter tidsperioden 1945–2000. Sprogene som blev undersøgt, var islandsk, norsk, dansk, svensk (i Sverige og Finland) og finsk.
Resultaterne for de 178 ord bliver i denne bog sammenlignet systematisk på tværs av sprogene. Sammenligningen viser forskellene mellem landene, og den viser at disse forskelle hænger sammen med graden af almen interesse for sprogrøgt i de forskellige samfund.
Deltagerne i projektet er Guðrún Kvaran (islandsk), Helge Omdal (norsk), Pia Jarvad (dansk), Åsa Mickwitz (svensk) og Hanna Hakala (finsk).

ISBN 978-82-7099-474-8
188 sider

 

bokforside7

Pia Jarvad og Helge Sandøy (red.)
Stuntman og andre importord i Norden.
Om udtale og bøjning.

Hvad gør en nordbo når han eller hun bruger et engelsk ord midt inde i en sætning på modersmålet? Bliver ordet udtalt som på engelsk? Bøjer man det på engelsk, og siger de fleste så fx airbags eller airbaggene?
Det var nogle af de spørgsmål som blev stillet til en af undersøgelserne under det større samarbejdsprojekt Moderne importord i sprogene i Norden (MIN) da det begyndte sit arbejde i 2002. Formålet med projektet var at beskrive påvirkningen fra fremmede sprog på de syv største sprogsamfund i Norden. Medarbejderne præsenterer i denne bog sine analyser af mønstrene for tilpasning og ikketilpasning af importord i hvert af sprogsamfundene. Forskellene er store, men også lighederne.
I alle de syv sprogsamfund bliver engelske ord af typen truck tilpasset til det hjemlige vokalsystem, men der er store uligheder i hvilken vokal som tages i brug. I svensk og dansk er flertalsbøjning med -s blevet ganske almindeligt. I islandsk bøjer man sjældent importerede adjektiver, sådan at kúl (eng. cool) ikke bliver til kúlt når man snakker fx om kúl útvarp (intetkønsord for ’radio’), selv om det hedder fínt útvarp. Men i andre henseende er islandsk dog det sprog der tilpasser importordene mest, sammen med færøsk.
Bidragene om de enkelte sprog er skrevet af Ásta Svavarsdóttir (islandsk), Hjalmar P. Petersen og Helge Sandøy (færøsk), Roy Johansen (norsk), Margrethe Heidemann Andersen og Marianne Rathje (dansk), Malin Dahlman (svensk i både Sverige og Finland) og Ulla Paatola (finsk). Pia Jarvad har skrevet indledningen om det fælles oplæg, og sidst i bogen sammenligner hun resultaterne fra alle sprog samfundene for både at give et helhedsbillede for Norden og at kunne generalisere over de indsigter det kan give os.

ISBN 978-82-7099-484-7
221 sider

 

bokforside8

Helge Omdal og Helge Sandøy (red.)
Nasjonal eller internasjonal skrivemåte?
Om importord i seks nordiske land.

Ordet scooter kom frå engelsk til dei nordiske språka på 1950-talet. Både kjøretøyet og ordet er blitt verande her seinare. Men korleis behandlar vi ordet? Vi finn f.eks. alle desse skrivemåtane: scooter, skuter, skoter, skutari, scootari, scotari, skooteri. Dei viser at språkbrukarane har ein vilje til å gi ordet ein heimlig skrivemåte (ortografi) i samsvar med uttalen, men dei viser også at denne integreringa ikkje er heilt vellykka alltid. Dette ordet får nok aller oftast heimlig bøyingsending i fleirtal, men airbag heiter derimot ofte airbags i fleirtal. Her ser ein eksempel på at integreringa i det heimlige bøyingssystemet (morfologien) vaklar.
Slike spørsmål om korleis vi integrerer utalandske ord i skriftmålet, kan vise forskjellar mellom språkkulturane i dei nordiske landa, og dei kan gi grunnlag for refleksjonar kring den symbolske og sosiale rolla skrivemåtar har, og kva som er føresetnadane for skrivetradisjonane våre. Dessutan har ein bruk for å definere både dei konkrete språklege problema vi har med ortografisk og morfologisk integrering, og omfanget av skrivemåtar som vik av frå dei heimlege staveprinsippa og bøyingsmåtane. Sist, men ikkje minst er det av språkpolitisk interesse å ha avklart den faktiske situasjonen.
Prosjektet Moderne importord i språka i Norden (MIN) tok opp desse spørsmåla i eit delprosjekt om tilpassing av moderne importord i nordiske skriftspråk, og forskingsrapportane frå dei ymse språka blir presentert her. Ásta Svavardóttir skriv om situasjonen i islandsk, Hanna Simonsen og Helge Sandøy har analysert den færøyske språkpraksisen, og Helge Omdal den norske. Dansk er analysert av Margrethe Heidemann Andersen, og Åsa Mickwitz har jamført den finlandssvenske og sverigesvenske praksisen i ein og same artikkel. Helge Omdal har skrive både innleiing og ein oppsummeringartikkel.


ISBN 978-82-7099-490-8
185 sider

 

bokforside9

Catharina Nyström Höög
Teamwork? Man kan lika gärna samarbeta.
Svenska åsikter om importord.

Vad är det vi ser på bilden på bokens framsida? Är det springskor, joggingskor, runningskor eller kanske trainers? De fyra orden representerar olika grader av engelskspråkig påverkan. Därigenom illustrerar de en aspekt av ordförrådsutvecklingen i modern svenska; det engelska språkets närvaro blir alltmer påtaglig.
I den här boken diskuteras hur vanliga svenskar uppfattar det ökande inflödet av importord – från engelska och från andra språk. Deras åsikter om importord och ersättningsord relateras till en övergripande beskrivning av språksituationen i Sverige, så
som den präglas dels av vårt sätt att förhålla oss till språk, dels av den ökande internationaliseringen i samhället.
En grundläggande utgångspunkt i den undersökning som rapporteras här är att människors livsstil har ett avgörande inflytande över deras språkliga attityder. De beskrivningar av svenskars attityder till importord som presenteras i denna bok sätts därför i
samband med enskilda människors levnadsomständigheter.
Catharina Nyström Höög är fil.dr och verksam som lektor i svenska vid Högskolan Dalarna.

ISBN: 978-82-7099-411-3
190 sider

 

bokforside10

Jacob Thøgersen:
Det er meget godt som det er ... er det ikke?
En undersøgelse af danskernes holdninger til engelsk.
”Jeg synes engelsk er et godt sprog. Bedre end tysk i hvert fald, og også lidt lettere at lære.”

”Jeg er i virkeligheden fortaler for at man skal prøve at bibevare det danske og opfinde nye ord til det, ikke. Men jeg vil slet ikke sige mig undtaget for at jeg desværre bruger alt for mange engelske udtryk selv.”

I denne bog gås der tæt på danskernes holdninger til engelsk og til andre sprog i Danmark i dag. Bogen supplerer således de øvrige holdningsundersøgelser i det sammenlignende nordiske projekt Moderne importord i sprogene i Norden. Forskellen er at bogen her kun handler om danskernes holdninger, og at danskernes holdninger i denne bog er udtrykt i en gruppe danskeres egne ord.
Vi satte os ned og interviewede et halvt hundrede danskere med forskellig social baggrund. Vi ville gerne høre hvad engelsk og andre sprog betyder for dem i deres hverdag, og vi ville gerne vide hvad de synes når de udtrykker det i deres egne ord. Bogen her giver et indblik i hvad de sagde. Her er få simple sort-hvide svar. Til gengæld er der en mangfoldighed af diskussioner og forklaringer og en sund dosis praktisk hverdagsfornuft.
Ved at gå tæt på hvad informanterne siger om sprog, lærer vi også noget om hvad holdninger er mere generelt, og hvad holdningsundersøgelser gør når de forvandler informanters tale i et interview til ”befolkningens holdninger”. Det er nemlig sjældent så simpelt som at stille et spørgsmål og notere et svar. Informanterne misforstår, fortolker, diskuterer og debatterer så det er en lyst. Det er måske netop i denne mangfoldighed af uventet talen-forbi-hinanden at den allerstørste kilde til deres sproglige holdninger skal findes.
Jacob Thøgersen er cand. mag., var som ph.d.-studerende ansat ved Dansk Sprog - nævn og er nu (2007) lektor i dansk sprog ved Islands Universitet.

ISBN 978-82-7099-479-3
270 sider

 

Óladóttir, Hanna:

Shake, sjeik eller mjólkurhristingu

Islandske holdninger til engelsk språkpåvirkning

 

Hvordan er det med dette folket som snakker i sími (telefon) og lytter på útvarp (radio)? Drikker det også mjólkurhristingur, og spiser det flatbaka? Kanskje det foretrekker sjeik og pítsa, eller kanskje like godt shake og pizza? I denne boka blir vi kjent med synsmåtene tjuefire islendinger har på utenlandsk – i hovedsak engelsk – språkpåvirkning på islandsk. Om de er harde purister, er åpne for tilpassing av importord eller bare godtar de utenlandske orda uten å gjøre noe med dem.

 

Vi får også vite hvor viktig de syns engelsk og islandsk er – om bruksverdien og den symbolske verdien som disse språka har for dem. Hvordan de ser på situasjonen for engelsk i det islandske språksamfunnet – og situasjonen for islandsk. Om de ser det som mulig å være både engelskvennlig og islandskvennlig, eller om motivasjonen for å være god i engelsk er begynt å svekke motivasjonen for å verne om og å dyrke islandsken. Og om hvordan språkrøkta bør være viss den forsatt har livets rett.

 

Meiningsdanning er et innfløkt fenomen. Meiningene til tjuefire individ er ikke bare meiningene deres, men de gjenspeiler også i noen grad meiningene som fins ellers i samfunnet. Etablerte meininger, tradisjoner, vaner og måten språk blir fokusert på i samfunnet til enhver tid, har stor påvirkning på meiningsdanninga hos folk.

Emnet for denne boka avgrenser seg derfor ikke bare til meiningene til de tjue­fire islendingene, det har også et videre sikte og burde derfor kunne kaste lys over hvordan islendinger generelt tenker om språk.

 

Hanna Óladóttir har MA-graden i islandsk språkvitenskap ved Universitetet på Island og er universitetslektor ved Pedagogisk fakultet ved dette universitetet.

ISBN 978-82-7099-567-7, 

149 sider, 2009

 

 

 

Mattfolk, Leila:

Attityder till det globala i det lokala.

Finlandssvenskar om importord.

 

En majoritet av finlandssvenskarna säger att de är negativa till importord och till engelskans inverkan på svenskan: den engelska påverkan är för stor, och de ord som kommer in borde ersättas med svenska ord.

Men att byta ut de engelska ord som redan är etablerade tycker de skulle vara svårt och onödigt – svenska ersättningsord uppfattar de som otympliga och en anpassad stavning av engelska ord till svenska tycker de är fånig.

 

I denna studie beskrivs finlandssvenskars åsikter om och attityder till modern språkpåverkan. Generellt anser de att engelska och finska är språk som varje finlandssvensk bör behärska. Finlandssvenskarna känner också att det nordiska är viktigt, och att man i nordiska sammanhang bör använda skandinaviska språk, men samtidigt har de stor förståelse för att man också kan använda sig av engelska i Norden – i synnerhet när finnar och islänningar deltar i samtalet.

 

Domänförluster är inget som oroar finlandssvenskarna – nyttoaspekten är viktigast: En finländsk politiker bör tala engelska för att vara trovärdig i EU-sammanhang och finländska forskare bör skriva på engelska för att nå en större publik. Men för en finlandssvensk låtskrivare gäller konstnärlig frihet i språkvalet.

 

De huvudsakliga informanterna för studien är anställda på olika nivåer i olika typer av företag. Förutom traditionella sociolingvistiska variabler (ålder, kön, utbildning) undersöks informanternas livsstil, som visar sig vara relativt utslags­givande i relation till uppfattningen om engelskans påverkan på finlandssvenskan. Det visar sig också viktigt att (med hjälp av diskursanalys) läsa mellan raderna av vad informanterna säger, för att få en mer detaljerad bild av vad finlandssvenskar egentligen tycker om språkpåverkan och språknormering i vårt senmoderna tvåspråkigt svensk-finska finländska samhälle där engelskan får en allt starkare roll.

 

Leila Mattfolk är forskare vid Forskningscentralen för de inhemska språken och doktorand i nordiska språk vid Helsingfors universitet.

 

ISBN 978-82-7099-653-7,

237 sider, 2011

 

 

Jógvan í Lon Jacobsen:

Ærligt talt, who cares? En sociolingvistisk undersøgelse af holdninger til og brug af importord og afløsningsord i færøsk

 

En sociolingvistisk undersøgelse af holdninger til og bruk af importord og afløsningsord i færøsk

I denne bog kan du læse om 48 udvalgte færøske informanters holdninger til engelske importord og færøske nydannelser. En af disse 48 informanter, som i øvrigt er yderst skeptisk over for purismen, udtrykker sin holdning på følgende måde:...

 

Jeg tror, det var på Island på et tidspunkt, at man var temmelig rabiat, og jeg har hørt en historie om, at da de købte alle disse Fokker-maskiner, da var det påbudt, at alle manualer skulle være på islandsk. De kom i vanskeligheder, for ét er at oversætte til islandsk, noget andet er at opfinde nye ord til alle disse små dele og dippedutter, som er i sådan en maskine.

 

 

Senere i interviewet vender han tilbage til denne historie. Da jeg spørger ham, om vi bør danne nye færøske fagord, siger han følgende:

 

 

Lad os bruge det der med de der Fokker-maskiner til Island som eksempel. De gik nemlig i den anden grøft, hvor de sagde, at alt skulle være på islandsk; havde det ikke været ulyksalig kedeligt, hvis vi ikke vidste, hvad den og den skrue hed på islandsk om bord på Fokkerfriendship-maskinerne om tyve år, hvad? Og ærligt talt, who cares, hvad den hedder på islandsk [latter].

 

 

Foruden disse 48 informanter, som producerede over 100 timers interviewmateriale, har ca. 540 færinger givet deres holdning til kende gennem en meningsmåling, derudover deltog 624 personer i en masketest.

 

 

Resultaterne er yderst interessante. Man kan bl.a. læse om, at færinger generelt udtrykker puristiske holdninger, når de er bevidste om spørgsmålet. På den anden side er de ikke særlig puristiske, når de er mindre bevidste om spørgsmålet. En anden interessant ting er, at antallet af pragmatiske argumenter i forhold til purismen flere gange overstiger antallet af nationale argumenter. Det er jo interessant for så vidt som pragmatik snarere gælder sproget som funktion end som symbol.

 

 

Jógvan í Lon Jacobsen er dr.philos. fra Universitetet i Bergen (2008) og er ansat som lektor ved Fróðskaparsetur Føroya (Færøernes Universitet) og er desuden formand for Færøsk sprognævn.

 

ISBN 978-82-7099-682-7,

324 sider, 2012

 

Moderne importord i språka i Norden
Ei gransking av bruk, normer og språkholdningar
- [ Prosjekt initiert av Nordisk språkråd ] -

Sist endra: 12.10.13